torsdag 2 februari 2012

Finns det bara dåliga kläder?



Eller är det så att det visst finns dåliga väder?
Jag vet inte. Jag är (som ni säker inte missat) inte ett stort fan av snö inte.
Jag skulle faktiskt kunna lägga handen på hjärtat och säga att jag tom hatar snö.
Varför vill man frysa, varför vill man skotta, varför vill man ha mörker, varför vill man ha dyrare elräkning, varför vill man skrapa rutan på bilen, varför vill man att det ska ta längre tid att klä på sej???? Det är en stor gåta för mej att folk faktiskt gillad detta. Men det är tur att vi alla är olika.
Jag är ju inte den som klagar på värmeböljor precis. Älskar när det är runt 30 å man smälter. Hellre smälta, än att gå om kring som en vandrande pinne.

En sak är jag iaf glad för, det är min overall som jag köpte i höstas. Den är jääääkligt varm!
Det är en stalloverall, som man kan ha när man rider. Inte alls snygg, men vad gör det? Min hästar älskar mej ändå, tror jag. ;) Den är jätteskön och dessutom är den lite för stor, så luften inne värmer riktigt gott.
Den och mina rosa sorel, räddar mej i stallet. Det enda jag fryser om är näsan.

Såhär ser den ur, fast på mej e den gigantisk, eftersom jag alltid är tvungen att välja lite större storlekar pga min längd.

Ett av mina tre par Sorel. Kommer alltid att ha ett par sorel, så länge jag lever! Domhär kan göra vattentäta skor i kyliga förhållanden. Dom ska klara -40. Hoppas hoppas hoppas, jag slipper uppleva ett sådant helvete.


Ikväll när jag tog in hästarna såg skotti ut som en snögubbe, ordagrant. Han va heeeelt vit. Tom huvudet och i öronen. Jag fik skrapa bort all is och torka, borsta och pilla bort med fingrarna så att det skulle smälta. Fattar inte vad han har gjort. Har aldrig sett en häst se ut så. Och det har ju vart värre väder än såhär menar ja.
Hur som så står dom inne å mumsar på några x-tra kilo hö just nu.

Nu nattar jag mej själv, men först, ett tropiskt regn i mitt ufo. <---


1 kommentar:

  1. Jag har numera samma känslor inför vintern med kyla och snö trots att jag växte upp i södra norrlands inland, där vi hade gott om båda dessa ingredienser. När jag var 9-10 år och det en vintermorgon var -25 gr sade pappa att jag skulle lämna skidorna hemma trots att skidåkning stod på schemat under gymnastiktimmen den dagen. Pappa ansåg att eftersom arbetarna i skogen inte jobbade när det var så kallt så skulle inte jag heller vara ute och åka skidor. Jag tog sparken och åkte iväg till skolan (ganska långt). Följden av min pappas beslut blev att jag fick åka hem och hämta skidorna - så kan det gå. kram Inger

    SvaraRadera