Å så var det året som inte finns.

Ja, nu är det 2012. Året som inte finns i mayakalendern. Året då jorden går under. Vi får väl se om vi firar nyår nästa nyårsafton åxå.

Året som gott har vart väldigt innehållsrikt.

Det har varit ett år som faktisk är skönt att bli av med. 2012 kan bara bli bättre! =)

Jag försöker ändå se det bästa ur året som gott och inser att det är mycket roligt som hänt åxå!

Började året med att få träffa fina Malin och hennes familj. Var även förbi fina Linda när jag ändå var i krokarna, vilket jag idag är glad över, eftersom hon tidigt på våren lämnar denna jord, förlorad av cancermonstert.

Vintern var lååååång och kall, en vinter som vi sent kommer att glömma. Glad är jag att vi hann installera jordvärme precis innan. Vi hade både varmt och lägre elkostnad. Dock hade jag velat ha en snöslunga. Men allt var slutsålt.

Jag och Uffe får gå på bal, med fina Åsa, och fira hennes examen.

Jag åker till Felen med mina tjejor och har en tjejhelg. Det var både mysigt och kul.

Det måste vi bara göra om!

Jag får en syateljé som heter duga. År toknöjd med den och älskar att sitta där inne och sy.

Inez tar sina första steg detta år och gör även dagispremiär i slutat på sommaren.

Det går toppen och hon älskar sitt dagis med alla hennes kompisar. I december gör hon luciatågspremiär, vilket hon tyckte va kul. Hon hinner även fylla 2 år. Gud så fort det går!

Easy & Peps, flyttar till "Bonde-Johanna" efter flera år på våran gård. Delade känslor, både sorgligt och skönt att slippa rymningar.

Skotti, vår nya stjärna flyttar hem till gården. Han och Thrust är numera bästisar.

2011 är åxå året då vi lämnar ön HELA familjen för allra första gången. Konstig känsla att lämna hästar och gård, men det var kul.

I oktober får vi två små kattungar, som idag gör mig galen. =) Dom är ÖVERALLT! ;)

Elias får sin blodsjukdom ITP. Vi vet ännu inte slutet på historian. Det läskiga är att han inte får slå i sitt huvud. Det är min stora skräck. Han kan då få en hjärnblödning som kan innebära allt från ingenting till förlamning, och till och med döden. Det vill jag inte ens tänka på.

Sist men absolut inte minst, utan nästa störst i år är vårt husbygge. Det är långt ifrån klart, men jag älskar golvvärmen, köket å toan! Duschen e min bästa vän å jag har en DISKMASKIN!!!

Jag kan numera laga mat och baka (som jag älskar) utan att får ont i ryggen.

Men kan absolut svära på att jag aldrig någonsin kommer att göra om det! Kommer ALDRIG mer bo i ett bygge. Inte med tre barn iaf. Never ever!