Våra Shettisar har gjort sitt här på gården. Dom ska nu flytta till en ny familj som ska ta hand om dom å pussa på dom. I 4 år har vi haft våra charmtroll. Det kommer att kännas i mitt hjärta, och jag kommer alltid att minnas mina små vänner. Tyvärr har ju killarnas intresse försvunnit helt. Det var efter ridolyckan på ridskolan som Adam blev rädd. Även om vi har försökt att sätta honom på hästryggen så vill han inte. =(
Hoppas att det släpper, då Adam är en duktig ryttare för sin ålder. Elias tänker mest på traktorer... ;)
Småttingarna kommer att hamna i Oskarshamn hos en familj som åxå har tre barn. Det finns redan 4 hästar och 2 hundar på gården och dom kommer kunna fortsätta att gå på lösdrift. Jag är väldigt glad över att dom kommer just dit! Så många pusselbitar som passade med allt. Sandra (min granne) ska sälja sin shettis och han ska till Öland. Så vi delar transporten och åker tillsammans, redan nu på Torsdag. Kunde ju lika gärna vart Skåne och Dalarna. Men ibland ska man ha tur. =)
Vi har gråtit en skvätt idag, och det lär väl bli mer tårar. Men det känns underbart att dom kommer att få det bra! (Har fått massor med bilder på familjen och omgivningen).
Så idag går jag å lägger mej med ett leende på läpparna, men med ett litet brustet hjärta ändå.
Som tröst flyttar ju Scotti in hos oss lite senare. Han är en Islänning som vi alla kan ha nytta av. Lovar att lägga in bilder på honom så fort jag har.
Mina små charmtroll Easy & Peps.
Men å mina små poppisar!
SvaraRaderaJag som är så rädd för hästar o inte alls egentligen tycker om hästar, men dina små poppisar o stora Thrust älskar jag innerligt!
Vi bildade ju flock en gång,jag kände mej så hedrad av det o kommer aldrig någonsin att glömma den storartade upplevelsen.
Kommer ihåg när du din stackare hade brutit din fot o låg på sjukhuset o jag var tvungen att mata dom o ge dom vatten. Jag var jätterädd för dom, men det blev en klar mamma-känsla av det.
Dom känns nu nästan som mina små barn!
Vad skönt att dom kommer att få det bra, men jag gråter jag också!
Det trodde jag faktiskt aldrig att jag skulle göra över några hästar!
Pussa dom på nosen!
Åh förstår exakt hur det känns, kan fortfarande gråta en skvätt över att zippo (hårbollen) har flyttat, men vet ju att ha har det mkt bättre där han är nu!! och en islänning är ju inte fel, den enda hästen jag vågar rida på ;)
SvaraRaderaskönt att ha dig tillbaka gumman!!! PUSS